Avtal om CSR

CSR-frågor ställer en del särskilda krav på hur ett avtal bör utformas. Advokat, jur. dr Jon Kihlman behandlar dem i sin krönika i Supply Chain Effect nr 1/2012. Krönikan finns också som pdf pdf.

 

CSR-FRÅGORNA EN FÖRETAGSEKONOMISK REALITET HUR SÄKERSTÄLLS LEVERANTÖRERNAS AGERANDE?

CSR-frågor – frågor om företags sociala ansvarstagande – har fått allt större betydelse och utrymme. De flesta bolagsledningar är måna om att deras bolag ska uppfattas som goda. Att vara god har emellertid inget värde i sig, åtminstone inte för bolag, som – till skillnad från de flesta människor – saknar såväl känslor som moral och själ (åtminstone i religiös bemärkelse). Däremot kan det vara bra för ett bolags affärer om det av anställda och framför allt av kunder uppfattas som gott. Godhet är helt enkelt många gånger god marknadsföring.

Kortsiktig och långsiktig resultatpåverkan

Ett påtagligt problem med CSR-frågor är att en verksamhet gynnas av att man agerar i strid mot dem, åtminstone så länge ingen utomstående upptäcker att så sker. Barnarbete gör produktionen billigare, eftersom barn får lägre löner än vuxna, miljöförstöring gör produktionen billigare, eftersom den inte behöver belastas av kostnaderna för att rena utsläpp, bristfällig vård av gamla är billigare än god vård, särskilt om den leder till att de gamla dör och därigenom inte fortsätter att ta vårdresurser i anspråk osv.

De kostnader som är omedelbart förknippade med CSR-frågor bärs typiskt sett inte av verksamheten. Moderna företags hantering av CSR-frågor syftar därför regelmässigt till att sänka en verksamhets omedelbara resultat för att i stället gynna dess medelbara, långsiktiga, resultat.

Varumärkesvård

Ur ett företagsekonomiskt perspektiv är hanteringen av CSR-frågor inte annat än vård av varumärke i syfte att öka bolagets konkurrenskraft och resultat, och därmed även dess värde. En bristfällig hantering av dem kan i värsta fall påverka ett bolags överlevnad, eftersom skadan på en parts varumärke vid upptäckt kan vara enorm. Sådana skador är emellertid många gånger i bästa fall svåra och i sämsta fall omöjliga att beräkna och – naturligtvis – att bevisa. Ett särskilt problem är att bolag många gånger drabbas inte bara av vad de själva gör – eller inte gör – utan även av vad dess underleverantörer gör eller inte gör. Massmedia och konsumentkollektivet bryr sig föga om bakomliggande orsaker. Det finns därför anledning för bolag att inte bara ha kontroll över vad de själva gör, utan också att säkerställa att dess leverantörer agerar i enlighet med hur bolaget vill bli uppfattad av inte minst konsumentkollektivet.

Avtal om CSR-frågor

Det kan åstadkommas på flera olika sätt. Ett av dem är att bolaget genom avtal tvingar sina leverantörer att hantera CSR-frågor i enlighet med bolagets önskemål. Enkelt uttryckt gör man den egna CSR-policyn till avtalsinnehåll, så att leverantören begår avtalsbrott om den inte följer policyn. Precis som vid regleringen av andra viktiga frågor, duger det inte att bara ange skyldigheterna. Man måste också tänka på vad som skall hända om motparten bryter mot avtalet. Till skillnad från många andra avtalsbrott, finns vid brott mot CSR-skyldigheter den särskilda komplikationen att avtalsbrottet typiskt sett leder till en omedelbar resultatförbättring, och därmed inte orsakar någon skada. Skadeståndet – som är lagstiftningens standardlösning – är därför olämpligt som påföljd. Bättre är att avtala om schabloniserade skadestånd – viten – som är satta så högt att den vanligtvis billigare produktionen – som sker i strid mot CSR-policyn – blir dyrare än den önskade produktionen om man adderar vitet till den ordinarie produktionskostnaden.

Submit to DiggSubmit to FacebookSubmit to Google BookmarksSubmit to TwitterSubmit to LinkedIn

Skriv utE-post

Avtalsrätt.com

Advokat, jur. dr Jon Kihlman | Västra Trädgårdsgatan 15 | 111 53 Stockholm | + 46 70 742 60 12 | jon@avtalsratt.com